Jag tittar runt lite på bloggar där det skrivits om partiledardebatten, och konstaterar att alla utropar “sin” partiledare till vinnare. Det blir förstås lätt så, när det finns en företrädare som säger mycket av det man själv tänker, att man tycker att den har skött sig bäst. Jag är i det avseendet inget undantag, utan tycker att Lars Ohly gjorde en stabil insats.
Jag är förstås partisk i den bedömningen.
För övrigt var det en helt okej debatt. Skillnaderna mellan de två regeringsalternativen blev tydligast i frågan om hur man ska hantera krisen. Aktiv opposition mot passiv regering, skulle man kunna sammanfatta det.
EU-debatten blev det inte så mycket av. Fortfarande, med några få veckor kvar till valdagen, känns det som att man väntar på att valrörelsen ska starta. Märkligt.