Sedan den 11 september har i princip allt otänkbart och sinnessjukt blivit både möjligt och en realitet. Detta statueras tydligt efter de senaste dagarnas händelser i Köpenhamn där en samlingsplats för ungdomar har rivits som ett led i den nuvarande regeringens arbete för att nedmontera den danska välfärden.
Striden för att ungdomens hus i Köpenhamn skulle bevaras har varit en kamp för dels rätten till en meningsfull fritid men också en kamp mot det allt mer förbrunade samhällsklimatet i Danmark som får allt tydligare fascistiska drag. Att polisen sätter in sin antiterroriststyrka som stormar ungdomens hus från en helikopter, och sen sparkar in dörrar och brukar systematiskt med övervåld hänger ihop med utvecklingen som vi ser i många länder, men kanske tydligast i Danmark.
Den danska regeringen har slagit rekord i rasistiska förslag där invandrare och muslimer i synnerhet utpekats som roten till allt ont. Aparheidlagar har införts mot invandrare som erhåller socialbidrag, och den danska regeringen har bestämt applåderat invasionerna av Irak och Afghanistan. Det senaste bidraget denna regeringen ger till "kampen mot terrorismen" är att slå till med full kraft mot – ungdomar som försvarar ett ungdomens hus.
Dom som vill göra detta till en diskussion om kravaller gör det bekvämt och enkelt för sig. Anarkisters kravallromantik ska fördömas för den kontraproduktiva funktion det är. Stenkastning, vandalism eller uppeldning av stolar på öppen gata är ingen bra metod för att mobilisera folkligt stöd för en konkret och viktig fråga – som att bevara ungdomens hus. Men denna fråga handlar om något mycket värre och obehagligare än kravallromantik. Detta handlar om allas våra rättigheter. Om danska ungdomar som försvarar ett ungdomens hus blir föremål för polisens antiterroristenhet, är det fullt möjligt att andra protester mot nedskärningar av välfärden blir terroristförklarade imorgon. Rättsäkerheten är under konkret hot. Därför måste fördömandet av polisbrutaliteten och rättsövergreppen vara entydigt hård och tydlig. Det handlar om dig och mig och våra rättigheter!
Jonas Lindberg
Vice förbundsordförande Ung Vänster