I förrgår skrev Expressens ledarskribent Anna Dahlberg att hon är trött på att höra att de borgerliga ledarsidorna normaliserar rasismen. Att man från flera håll inom borgerligheten under sommaren allt oftare tagit upp ”integrationsproblem” och ”volymer” i flyktingmottagandet för att bädda för samarbete mellan allianspartierna och Sverigedemokraterna avfärdar hon som en konspirationsteori. Oavsett om det är regeringsmakten eller näringslivet som Dahlberg och twitterhögern håller varmt när de tar sig an rollen som sanningssägare i ”migrationsfrågan” så får detta allvarliga konsekvenser.
För det första så understryker man människors djupt rotade och legitima oro över den politiska utvecklingen genom att ta upp samhällsproblem som känns i magen – arbetslöshet, bostadsbrist och brister i välfärden. De drar fram siffror utan kontext och skakar allvarsamt på huvudet. Sedan pekar de ut enskilda utsatta grupper som orsak till problemen och som lösning driver de på för hårdare krav, minskat flyktingmottagande och tillfälliga uppehållstillstånd. På så sätt skapar man på samma gång en simpel men falsk lösning och en skiljelinje mellan människor.
För det andra så använder borgligheten den växande rasismen som hävstång för att ge mer makt till arbetsgivare. Man presenterar i princip inga förslag på förändringar annat än låglönejobb med dåliga villkor. Retoriken innebär i praktiken att flyktingar blir en andra klassens arbetskraft. Detta förslag är totalt verkningslöst eftersom Sverige redan idag har en växande låglönearbetsmarknad och fler otrygga anställningar än innan men trots detta ändå har en skyhög arbetslöshet. Att, som Dahlberg föreslår, ”släppa fram låglönejobb i stor skala” skapar däremot ännu bättre förutsättningar för arbetsgivarna att tjäna stora pengar på allas våran bekostnad.
Och just det, Dahlberg undrar vart de tar vägen, alla de människor som kommer hit och väntar på svar på sin asylansökan eller håller sig gömda. Jo, de bor i vår trappuppgång, vi håller upp hissen för varandra. De går från café till café i stan i hopp om att få ett jobb, liksom jag också gjort. De sitter i överfulla klassrum för att lära sig det svenska språket – lite som eleverna på borgarnas flumskola vilka aldrig får tid med läraren på grund av nedskärningar i den gemensamma välfärden. För en bättre integration så finns det väldigt viktiga saker att göra, som att stärka SFI och förbjuda vinstuttag på flyktinganläggningar . Men de integrationsproblem vi har idag är sprungna ur samma källa som de problem vi alla har. De är en del i en samhällsutveckling som sätter privata vinster och skattesubventionerad hemtjänst för överklassen före våran rätt till trygga jobb, en meningsfull fritid och en bostad.
Ann Dahlberg, jag är också trött på att ledarsidorna legitimerar rasism. Men nu handlar det om mer än så. Normaliseringen av rasism är inte bara en pågående process – det är nu fullfjädrad verklighet. Det märks inte bara i diskriminering av rasifierade utan också i hets och våld. Vi måste göra vad vi kan för att motverka normaliseringen och agera i solidaritet med de som utsätts för rasism. Vi måste se till att de verkliga samhällsproblemen löses och outtröttligt vara enade i att göra förändring i vår vardag. Vi måste sparka uppåt och aldrig på varandra.
/Elin Morén, andre vice ordförande Ung Vänster