Hittar nedanstående tankevurpa hos unghögerns frontfigur Wykman.
“Tänk er själva att ha politiker som arbetsgivare. Som enda möjliga arbetsgivare, helt utan en chans att använda sin makt att byta arbetsplats om det inte funkar. Dessutom en chef som alltid kan gömma sig bakom massor av byråkrati och tjänstemän. Lägg på att du som ung ofta jobbar jul, påsk, midsommar, valborg och annat. Att du sen saknar möjlighet att utvecklas i din tjänst och att det ofta är väldigt monotont arbete.”
I dessa dagar är det hårt jobb att försöka förstå hur en frihetsälskande ungmoderat tänker. Wykman svävar i helt nya nivåer som hans företrädare aldrig lyckades nå under deras perioder som ordföranden. Nyheter och skeende rycks ur sina sammanhang, böjs, formas och smids för att passa in en liten värld.
Hållbara argument är sällsynta och ofta ersatta med en retorik som exemplifieras av det ovanstående. Retoriken kännas dammig men politikerföraktet och föraktet för människors arbete och kollektiva organisering är farligt och obehagligt. De viktiga framgångar som arbetarrörelsen uppnått under efterkrigstiden; det generella välfärdssystemet, offentliga sektorn, en medveten bostadspolitik, en stark arbetsrätt och starka fackföreningar stämplas som byråkrati och uttryck för politikers klåfingrighet. Sänkt skatt för höginkomstagare, slopad förmögenshetsskatt och utförsäljningar av folkets egendom är däremot frihet.
Högerns folkförakt i ett nötskal.