Hem / Artiklar / Sarkozy sätter Frankrike i brand

Sarkozy sätter Frankrike i brand

13 november, 2005

Händelserna i Paris-förorten Clichy-sous-Bois, där de två ungdomarna Bouna Traore och Zyed Benna dog i samband med franska kravallpolisens framfart, är det fruktansvärda beviset för den franska regeringens rasistiska och nyliberala politik.

Nicolas Sarkozy har under de senaste dagarna tagit varje givet tillfälle i akt för att hetsa mot Frankrikes svarta och nordafrikaner. Genom att förklara "skoningslöst krig" mot "slöddret", som Sarkozy kallat invånarna i storstädernas allt mer utarmade förorter, har han gett uttryck för samma politik som den högerextreme Le Pen och hans rasistiska parti Front National. Front National, med en ledare som personligen torterat algerier under 50-talets ockupation, ställde krav på mer repressiva metoder i landets förorter.

I och med polisens rasistiska agerande de senaste veckorna har den franska regeringen tillmötesgått kraven. Med nedskärningar i välfärden, begränsad invandring och allt hårdare tag mot de sociala problemen gör Sarkozy och Le Pen gemensam sak i att hålla de socialt utslagna på mattan.

Arbetslösheten i förorter som Clichy-sous-Bois är dubbelt så hög som genomsnittet. Var fjärde ungdom är utan arbete. De få arbeten som finns är reserverade för de vars namn inte är Mohammed eller Fatima och som inte är bosatta i problemområden. Förfallna bostadsområden pryder den vardag som möter svarta och arabtalande ungdomar i Frankrikes förorter samtidigt som de unga dagligen utsätts för polisens systematiska och rutinmässiga trakasserier. Det franska utbildningsväsendet portar dagligen tiotusentals muslimska tjejer på grund av deras val att bära slöja.

Rasismen tränger sig djupt in i dessa ungdomars liv och när den nyliberala politiken skapar frustration möts reaktionerna med mera våld och repression. Undantagstillstånd och kravallpolis som skjuter gummikulor sätts in för att tysta ner protesterna. Händelserna i Frankrike åskådliggör ett samhälles auktoritära och fascistoida drag i nyliberalismen kölvatten.

Frankrike förföljs av sin historia och den koloniala och rasistiska syn som kännetecknade den franska kolonialpolitiken i bland annat Algeriet. Kopplingen mellan för och nu är tragiskt tydlig. Det införda undantagstillståndet har stöd i en lag från 1955, mitt under franska kolonialmaktens ockupation av Algeriet. Kolonialtidens tortyr och mördande har idag ersatts av kravallpolisens gummikulor mot samma människor.

I Sverige är Sarkozys like Lars Leijonborg och folkpartiet. Språktest, utvisning av invandrare, villkorande av ersättningar med låglönejobb samt nedskärningar och privatiseringar av välfärden är folkpartiets politik för dem som bor i förorterna. Samtidigt som Sverige på många sätt står långt ifrån Frankrike, liknar folkpartiets flört med högerextrema strömningar den franska högerregeringens tillmötesgåenden av Le Pens politiska agenda. Samma krafter som vill vidga klyfterna propagerar för "hårdare tag" och ägnar sig åt stigmatisering av invandrare som "problem". Den politiska utvecklingen i både länderna går i samma riktning.

Medan högerdebattörer skyller utanförskapet på sociala skyddsnät är sanningen den diametralt motsatta. Det är snarare den systematiska diskrimineringen och arbetslösheten som skapat den utbredda sociala utslagningen som utgör grogrund för frustration och hopplöshet.

Ida Gabrielsson
förbundsordförande

Thaher Pelaseyed
förbundsstyrelseledamot

För mer information, kontakta Ida Gabrielsson:
0738 24 12 13, [email protected]