Fredrik Federley och ett gäng andra ”liberaler” påstår sig brinna för de prostituerades sak. Tillåt mig att känna en viss misstänksamhet. Omsorg om andra är knappast högerherrarnas signum. Snarare en ständigt återkommande vilja att sticka ut och gå i framkant, eller i bakkant, det beror på hur man ser på det. Viktigast är i alla fall att Expressen skriver om det. Om det nu är trygghet för kvinnor som är Federleys uppsåt, så vill jag se hans andra motioner för ökad jämlikhet mellan könen. Det existerar inga sådana. Förstås. För jämlikheten har aldrig varit syftet.
Det är skrattretande att läsa dessa liberalers uppfattning om sexualiteten och det mänskliga livet. Det första argumentet för att upphäva lagen går ut på att sex är en affärsuppgörelse. Jämförelser mellan sexköp och sjuksköterskors arbete tycker de är en relevant parallell. Jag ser dem framför mig fortfarande intryckta i sina pojkrum. De förhåller sig till verkligheten lika naivt som ett barns tro på tomten. Med sig har de den liberala ideologin som de läser på samma sätt som en religiös fundamentalist läser bibeln. Mantrat som upprepas är: det finns inga strukturer, valfrihet är den sanna friheten. Människan kan ingå avtal, utan regleringar, bara de är myndiga. Det är viktigt. Om jag får se din så får du se min. De sneglar på Pamela-affischen ovanför sängen som får kinderna att blossa lika mycket som när de funderar på att plocka ur diskmaskinen. Sex är som vilken sysselsättning som helst, ropar de. För att uttrycka min misstro i pubertala ordalag: men ofta.
Den sexuella frigörelsen handlar inte om att utplåna alla känslor, tvärtom så handlar det om att frigöra dem. En avsexualiserad sexualitet blir ointressant. Lust och sexualitet måste få vara någonting annat än att köpa en grillad med bröd. Och det är det också. Det är därför den är så åtråvärd och önskad samtidigt som den kan vara skrämmande och utlämnande. Om man förnekar detta så förnekar man en stor del utav vad det är att vara människa. Att blanda ihop känslor med kristen moralism eller att allt måste bygga på ren kärlek och romantik är förstås fel. Känslor kan skifta och vara olika, men de är intimt sammankopplade med sexualiteten.
Det andra argumentet mot lagen är den stigmatiserar de prostituerade. Menar liberalerna att prostituerades livsvillkor är bra i de länder som saknar vår lagstiftning? Genom att upphäva lagen kommer de prostituerade plötsligt att bli upphöjda samhällsmedborgare och flytta in i varsin respektabel lägenhet på Östermalm. Hora kommer att bli ett positivt laddat begrepp vanligt förekommande runt julbordet. Hon kommer att kunna inhandlas på Hemtex hängande på en krok mellan väggbonaden och den rutiga kökshandduken. I Holland blomstrar tulpanerna och prostitutionen lika praktfullt. Alla mår bra och det finns inget red-light district. Malmskillnadsgatan och skumma kvarter kommer att vara ett minne blott, istället parkerar de prostituerade sig på skansen för att värva kunder.
Sverige är ett föregångsland med en sexköpslag som kriminaliserar köparen istället för den prostituerade. Skulden ligger där den hör hemma. Flera skandinaviska länder kopierar vår lagstiftning och att i det läget argumentera för att vi ska skrota vår känns förlegat. Att de tar det ett steg till och vill avskaffa kopplerilagen är så dumt så att det inte ens är värt att kommentera. Det finns strukturer, villkor och ordningar som gör det omöjligt att göra öppna fria val. Det är dessa som ska utrotas och bekämpas, det kan man göra med en vettig lagstiftning. Samtidigt är det förstås knappast tillräckligt för att bygga ett fritt samhälle. Men det är en byggsten. Det sänder ut en signal.