Finns det något ord för ”bakvänd civilisering”? Det funderar jag på när jag läser det här:
”Sedan mitten av 1990-talet har ett tjugotal bokbussar – vilket motsvarar 15 procent av hela den svenska bokbussflottan – försvunnit. Under samma period har i genomsnitt 28 bibliotektsfilialer lagts ner varje år.”
När jag var liten och bodde i en liten, liten by, där ”biblioteket” bestod av ett par bokhyllor i det kombinerade biblioteket/skolsköterskerummet, var bokbussens besök något av en fest. Alla ungar tyckte det, vad jag kan minnas. Och många var vi som var upprörda över lärarnas taskiga gräns på fem böcker per barn. Alla maxade sina lån. Jag brukade dock vara generös och vika en av mina fem böcker till lån av en fullständigt slumpvis utvald ”vuxenbok” till min storasyster. När jag tänker på det såhär femton år senare, så var bokbussbesöken betydelsefulla på flera sätt. Dels för att de stimulerade till läsglädje, även för de av oss ungar som inte hade så mycket lästradition hemifrån. Men också för att de var en liten del av den svenska välfärden som kom oss barn väldigt tydligt till del. Det fanns någon – att det var kommunen visste vi ju inte då – som brydde sig om små lortar som oss. Fast vi var barn, och fast vi bodde i en by långt, långt bort.
Jag blir ledsen av att tänka på att utvecklingen går åt det hållet att barn förvägras de möjligheterna och den känslan. Det är för mig bakvänd civilisering.
________________________________________
Uppdatering: Här finns en bra kampanj för den som gillar bibliotek.