Igår landade planet och jag var åter hemma i Sverige. Resan till Lissabon och sedan hem via London har varit intensiv. Jag är trött och har inte på något sätt hunnit smälta alla intryck. Dock finns det en hel del som jag vill säga och ventilera.
Mitt senaste besök i London var minst sagt skakande. Jag kommer aldrig glömma dagen då jag fann mig förstenad framför nyhetsbilderna av två flygplan flygandes mot de två höga skyskraporna. Det var tisdagen den 11 september 2001. Två dagare senare, på väg hem till Sverige, fann jag mig återigen på ett slagfält. Flygplatsen var i kaos. Kilometer efter kilometer av människor slingrades längs med väggar, hörn och gångar. Rösten från högtalaren varnade oavbrutet om säkerhetsläget och tungt beväpnade poliser patrullerade området. Det var en mycket obehaglig upplevelse.
Det är ytterst tydligt för den utomstående att Storbritannien har förändrats under senare år. För de människor som varje dag vandrar på landets gator är det helt omöjligt att inte påminnas och påverkas. Människan och den personliga integriteten existerar helt enkelt inte längre. Obehagligheter skämtas bort i den stressiga vardagen men i realiteten är de blodigt allvarliga. Storbritannien har förändrats. Under min vistelse var säkerhetsläget spännt. Säkerhetnivån var höjd vilket visade sig var man än befann sig. Övervakningskameror, beväpnade poliser med automatgevär och högtalare som oavbrutet upprepade samma varnande mantra. Landet befinner sig i ett tillstånd av masspsykos. Mitt i allt detta pågår en häxjakt på invandrare med ursprung i Mellansötern, och i synnerhet från Pakistan. Mediedramaturgin är fläckfri, inarbetad och väl inövad. TVn i mitt rum växlade mellan Sky News och BBC. Två nyhetsslingor upprepas med undantag för ekonominyheter och väder. Nyhetslinga nummer ett berör attentatet i Glasgow och det efterföljande bombfyndet i centrala London. Den andra slingan rapporterar från belägringen av Islamabads Röda moské. I båda fallen pekas Al-Qaida och dess pakistanska rekryter ut som de skyldiga. Det är lätt att köpa sambandet om man lever i och andas den våg av misstänksamhet som riktas mot gruppen muslimer i Storbritannien. Det rapporteras om trakasserier mot muslimer och asiater men det råder tystnad i medierna. Enkla samband må vara enkla att upprepa och öva in, men de är sällan korrekta. Och sambandet mellan islam och terrorism är den mest utnyttjade lögnen efter händelserna hösten 2001.
Det finns andra samband som är mer relevanta. Storbritannien är en ockupant och det land som tillsammans med USA bidrar allra mest till instabiliteten i Mellanöstern. Antalet civila offer för ockupationerna av Irak och Afghanistan stiger. Motståndet och protesterna mot den västerländska närvaron är påtagliga och sprider sig. Pakistan, ett land vars militärjunta slutit upp bakom USAs och Storbritanniens krig, upplever oroliga tider. Utvecklingen går år fel håll och allt tyder på att imperialismens fundamentalism ökar trycket en oroskammare som är i akut behov av en tryckventil. Händelserna i Storbritannien och Röda moskén symboliserar två sidor av den tragiska tid vi lever i. Kriget mot terrorismen har skapat långt fler ”terrorister” än den någonsin kan bekämpa. Samtidigt lider befolkningar under förtryckare som Pakistans junta, somcfår ekonomiskt och militärt stöd av USA och EU. Hyckleri.
Under tiden pågår något som kan liknas vid ett skådespel gästad av verklighetsfrånvända prinsar och princessor. Almedalen som är det politiska, ekonomiska och mediala Sveriges alter ego, saknar alla former av seriöst och transparent politisk debatt. Isolerade på en ö, långt ifrån de svenska hemmen, skålas det med bubbel. Den svenska utrikespolitiken finns inte på agendan. Den begravd av en politisk enighet mellan de två största partierna, moderaterna och socialdemomkraterna. Övriga allianspartier är nöjda med läget mellan Miljöpartiet är ute på skogsvandring. Detta är ett reellt demokratiskt problem. Den som tror att vi kan sticka huvudet i sanden, ta semester eller bara stå bredvid och titta på när svenska vapen sliter sönder människor tusentals mil från sanddynerna på Gotland, begår ett gravt misstag.
PS. Det finns en sak som är bra med Gotland. Det är Vänsterpartiets dag som är imorgon fredag. Programmet hittar du här. Ett tips är att lyssna på Ida Gabrielsson som pratar kl 18.30.