Imorgon ska Folkpartiet ha partiråd. Där ska de anta nya program om integritet, integration och klimat. Först ut är det om integritet. En arbetsgrupp har inför partirådet tagit fram en rapport, som kan läsas här. I ljuset av den gångna och pågående FRA-debatten blir det lite komiskt att läsa några av de inledande raderna i rapporten:
”Liberaler har därför genom historien tagit strid mot dem som har velat inskränka den enskildes integritet och i denna rapport innehåller nya konkreta förslag för hur integriteten ska värnas.”
Frågan dyker genast upp: jaha, men FRA-lagen då? Hur passar den in i denna skönmålande beskrivning? Svaret finns ett par rader ner:
”Tidigare ställningstaganden som folkpartiet liberalerna har gjort om bland annat buggning och signalspaning har, i enlighet med direktiven, inte omfattats av gruppens arbete.”
De gör det bekvämt för sig. Men det klingar allt lite falskt att i ord värna den personliga integriteten, i samma veva som man försvarat en lagstiftning som går åt precis motsatt håll. Jag kommer osökt att tänka på hur ett av deras kompispartier nyligen gjorde något liknande. Trovärdigheten i integritetsfrågorna är inte direkt på topp hos våra så kallade liberala partier…