Alldeles nyss tillkännagavs vem som ska få Nobels fredspris 2012. Och vinnare var… trumvirvel… Europeiska Unionen!
Unionen får fredspriset med motiveringen: “eftersom Europa är krisdrabbat och behöver ledarskap uppmuntring”.
Detta är alltså samma union som med det nya Lissabonfördraget förbinder alla medlemsländer till upprustning och som skrotar allt vad alliansfrihet heter. Om en annat stat känner sig hotad är de andra staterna ”skyldiga att ge den stöd och bistånd med alla till buds stående medel”. Inom femton dagar ska man kunna finnas på plats med millitära styrkor.
Med Lissabonfördraget görs det också klart att medlemsländerna förbinder sig att ställa civila och militära resurser till unionens förfogande för militärt agerande runt om i världen. European Rapid Reaction Force, ERRF, är en EU-ledd transnationell militär styrka med ambitionen att kunna sända 60.000 militärer till ett krisområde inom 60 dagar och stanna ett år. För att inte nämna ett tight samarbete med Nato.
2009 gick fredspriset till Obama, för att man hoppades på att han skulle ta till sig prisets grundidé och tagga ner de militära ambitionerna. I år går priset till EU för att man behöver ledarskap och uppmuntring. Jag kan ha missförstått någonting, men handlade inte fredspriset om att skapa fred och stabilitet? Typ? Inte om att krigshetsa, bygga murar mot yttervärlden och skapa rättsosäkra terrorlagstiftningar?
Fredspriset har fullständigt spelat ut sin roll. Som svensk medborgare och därmed (visserligen ofrivillig) medlem i unionen avsäger jag min del i priset. Tack, men nej tack!