Under och efter kriget mot Gaza, hävdades det från officiellt israeliskt håll att inga krigsförbrytelser ägt rum och att man enligt konstens alla regler strävade efter att undvika civila offer. Kritik från människorättsorganisationer viftades bort. Nu kommer vittnesmål från israeliska soldater som deltog i angreppet, som ger en helt annan bild. De berättar om order om att strunta i att ta hänsyn till om civila kunde hamna i skottlinjen. I DN kan vi idag läsa:
En soldat DN talat med jämför Gazakriget med den hårt kritiserade israeliska stormningen av Jenins flyktingläger 2002.
– Då tillämpades en mer konventionell taktik. Vårt infanteri gick från hus till hus och rum till rum. Detta kostade många soldaters liv. Denna gång sköts allt i vår väg i bitar långt innan några fotsoldater nått fram.
Flera soldater ger livfulla exempel på den officiellt sanktionerade brutaliseringen, till exempel hur palestinska civila använts som levande sköldar, alltså skickats in i byggnader före soldaterna för att dra på sig eventuell eld.
Många soldater såg inte till en enda krigförande fiende under en veckas tjänstgöring i Gaza. De största israeliska förlusterna vållades också av eld mot egna styrkor.
Flera soldater vittnar om att raketeld mot israeliska samhällen besvarades med artillerield mot bebodda områden i Gaza stad.
Rapporten (www.shovrimshtika.org) ger en klar bild av det primära israeliska krigsmålet: att vinna tid. Tid betydde så få stupade att den egna opinionen inte stämde upp ett ramaskri och krävde ett eldupphör. Ett minimum egna förluster garanterades genom minimalt hänsynstagande till motståndarsidans civila
Det är den israeliska organisation “Breaking the silence“, driven av tidigare aktiva soldater som samlat ihop vittnesmålen. Den är en av många viktiga israeliska röster mot den pågående ockupationen. I den förvanskade och förenklade bild av Israel/Palestina-konflikten som ges i våra medier, är det lätt att missa att organisationer och röster som dessa finns och vikten i vad de åstadkommer.