Långtidsarbetslösheten har ökat med 80 % sen 2006. Elisabeth skrev också om det häromdagen. Bortanför den politiska retoriken växer sig gruppen som aldrig verkar komma in på arbetsmarknaden allt större. Det här är inte längre en fråga om konjunkturer och ekonomiska kriser utan Arbetsförmedlingen spår nu att antalet som kommer stå utan arbete blir fler trots en konjunktur som vänder. Vi kommer behöva vänja oss vid en arbetslöshet på 6-7%, många kommer aldrig komma tillbaka till den reguljära arbetsmarknaden då insatser för att hjälpa de arbetslösa är avskaffade. Även om jobben kommer finns det många som inte kan ta dem eftersom man är okvalificerad, jobbcoachning har fått ersätta kvalitativa utbildningssatsningar och utsiktslöst gratisjobbande på (i vissa fall) påhittade företag ersätter de praktikplatser som verkligen kan ge jobb.
Josefin Brink skriver i DN om hur regeringen nu har skapat ett system, det s.k. Fas 3, där företag grundas endast i syfte att tjäna pengar på de långtidsarbetslösa. Istället för att motarbeta arbetslösheten har den kommersialiserats och mer eller mindre seriösa företag ror hem stora skattepengar på att låta jobbsökande ta ett vanligt jobb helt gratis. Den arbetslöse gör ordinarie arbete utan att få någon lön.
Företagen som tar emot de arbetslösa får många gånger mer pengar än vad den som arbetar får. Det är ett system som tränger ut vanliga jobb, samtidigt som det matar oseriösa företag med skattepengar. Det här handlar inte längre om bristande handlingskraft utan om att man aktivt minskar antalet arbeten och använder de arbetslösa som ett sätt att öppna upp ännu en meningslös bransch som bara livnär sig på den höga arbetslösheten. Maud Olofssons gnatande om det villkorslösa entreprenörskapet luktar ärligt talat rätt illa i sammanhanget. Och varför skulle man egentligen vilja ta bort det som går att få så mycket pengar (läs skattepengar) för?
Arbetsmarknadsministern Hillevi Engström tycks stå på månen och titta ner när hon pratar om den borgerliga arbetsmarknadspolitiken i Aktuellt i veckan. Hon förkastar alla ”meningslösa” utbildningar och ojar sig över motståndet mot det, enligt hennes eget tycke, fenomenala jobbcoachningssystemet. Hon tycker att man lika gärna kan gå ut och gratisjobba. Hillevi Engström är skrämmande verklighetsfrånvänd.
Hillevi, du har tagit bort alla meningsfulla insatser för arbetssökande för att istället låta folk gratisjobba på skattebetalarnas bekostnad. Den katastrofala jobbcoachningen har inte givit ett enda jobb. Är du nöjd med dig själv?