Bostadssituationen i Stockholm är akut. Det är ingen politisk slagdänga eller urvattnade paroller. Människor tackar idag nej till jobb och utbildningsplatser för att man, trots i många fall förtvivlade försök, inte hittar någonstans att bo. Utförsäljningarna av hyresrätter har gjort bostadsmarknaden oerhört trögrörlig och det blir allt svårare att på korta varsel hitta tak över huvudet. Det här är ett långsiktigt problem som knappast ser ut att bli mindre. Särskilt drabbad är man som student om man inte har föräldrar som redan bor i Stockholm när man får besked om att man har kommit in på sin utbildning. Det är därför skandalöst att unga tjejer och killar som sökt sig till KTH eller Stockholms Universitet tvingas avstå från sin plats på de här grunderna.
Det är naturligtvis välkommet då att 800 studentlägenheter nu planeras på universitetsområdet Albano. Förbundsstyrelseledamoten Clara Lindblom skriver om den tråkiga debatten om påstådda förstörda grönområden som har kommit upp i samband med byggplanerna:
Man kan lugnt säga att det florerar många seglivade myter i debatten kring Albano. En sådan är att campusområdet och den nya bebyggelsen skulle innebära att det är stora grönområden i Nationalstadsparken exploateras. För den som är orolig rekommenderar jag en promenad från Odenplan till Frescati för att faktiskt ta sig en titt på området ifråga. Albano är idag ett ödsligt industriområde på förorenad mark och knappast en plats dit man vill ta vovven för en vårpromenad. Dessutom ligger området inom den del av översiktsplanen för Nationalstadsparken där exploatering faktiskt är tillåten.