Syskon ska inte skiljas från varandra

Idag rapporterar SVT om ännu ett exempel på Sveriges omänskliga flyktingpolitik. Tre syskon kommer att skiljas från varandra, när två av barnen tillsammans med sin mamma utvisas från Sverige till Serbien. Här har barnen sedan tre år varit omhändertagna av de sociala myndigheterna under lagen om vård av unga (LVU). Mamman har inte ansetts klara av att ta hand om barnen. Den äldsta flickan har flera funktionsnedsättningar och behöver hjälp med de mest grundläggande sakerna i livet.
Det är så här Sveriges flyktingpolitik ser ut. Syskon som skiljs från varandra, familjer som splittras. En verklighet i djup kontrast till den falska bild av en generös flyktingpolitik som ofta sprids i debatten. Regelbundet rapporterar media om fall där personer, som har uppenbara skäl till att få stanna i Sverige, ändå ska skickas ut ur landet. Den strida strömmen av rapporter får inte göra att man blir avtrubbad. Bakom varje nyhetsinslag, löpsedel och tidningsartikel finns det människor, för vilka den svenska flyktingpolitiken innebär liv eller död. Det handlar inte om enstaka personer som far illa, utan om en asylpolitik som måste förändras i grunden.
Barnkonventionen måste bli svensk lagoch LVU kan inte fortsätta vara underordnad utlänningslagen. För Migrationsverket spelar det idag ingen roll om barn är omhändertagna, de kan ändå utvisas tillsammans med sina föräldrar. Utlänningslagen går alltid före när den krockar med LVU. Det är inte rimligt. Om föräldrar har ansetts inte kunna ta hand om sina barn i Sverige, finns det ingen anledning att automatiskt tro att det skulle fungera bättre i ett annat land. De sociala myndigheterna måste vara de som avgör om ett omhändertaget barn kan leva med sina föräldrar.
Sverige ska inte skilja syskon från varandra. Vi ska inte utvisa barn med funktionsnedsättningar till situationer, där det är osäkert om de kan få den omsorg de behöver. I den svenska flyktingpolitiken ska medmänskligheten stå i centrum. Här ska var och en som är i behov av en fristad också kunna få det.

Mer pengar till skolhälsovården

Idag kommer nya larmrapporter om den psykiska ohälsan bland unga. I en undersökning gjord av Akademikerförbundet SSR menar nio av tio skolkuratorer att resurserna för deras arbete minskar. Samtidigt har en majoritet av de tillfrågade också uppfattningen att ohälsan ökar bland unga.

-Listan över larmrapporter kan göras lång. Det håller inte att regeringen år efter år får uppgifter om att unga mår dåligt utan att något händer. Skolhälsovården och barn- och ungdomspsykiatrin ska ha mer resurser, säger Ung Vänsters förbundsordförande Stefan Lindborg.

Enligt skollagen ska alla elever som behöver det ha tillgång till en kurator. Men när över hälften av kuratorerna har ansvar för mer än 500 elever är det en rättighet som åsidosätts.

-När man hör om skolkuratorernas arbetsbelastning är det uppenbart att regeringens skattesänkningar går direkt ut över ungas hälsa. Det duger inte att man sänker skatten för storbankerna, samtidigt som skolan behöver mer pengar. Alla elever måste i verkligheten ha tillgång till en kurator, avslutar Lindborg.

 

För mer information:
Tove Liljeholm
Pressekreterare, Ung Vänster
08-654 31 00, 073-669 17 34
tove.liljeholm@ungvanster.se

Sluta sparka nedåt Janne Josefsson

Hej Janne!

Du påstår att barnfattigdomen är hittepå. Eller att det åtminstone är en kraftig överdrift om hur det är att leva som fattig i Sverige. I gårdagens Uppdrag Granskning menade du att barnrättsorganisationerna skarvar och luras så det står härliga till.

Självklart är det inte samma sak att vara fattig i Sverige som det är att vara fattig i Lima eller i Mosambique. Det har heller ingen påstått. Rädda Barnen är noga med hur de presenterar sina siffror och pekar på att det handlar om en relativ fattigdom.

Men fattigdom är det. För hur ska man annars beskriva situationen för alla de människor som tvingas göra sig mindre än vad de är på grund av brist på pengar. Barn som aldrig kan gå på födelsekalas (för då måste man ju ha med sig en present), som aldrig önskar sig någonting i julklapp (för att inte vara till last) och som inte kan börja i varken fotbollsklubben eller scouterna (medlemsavgift, lägeravgift, utrustning), eller de barn som bävar för jullovet (ingen skollunch). Idag lever 242 000 barn (oräknat alla de barn som lever som papperslösa) i Sverige i ekonomisk utsatthet – barnfattigdom. Det går inte att ignorera.

Att vara fattig är något av det skämmigaste man kan vara. Barn som har det tufft hemma är experter på att dölja och bortförklara alla möjliga situationer. Ändå finns det de som berättar om sin vardag och sin uppväxt på marginalen. Och många vittnar om att behoven har förändrats. Tidigare kanske man bad om lite extra pengar till julklappar eller skolutflykter, nu handlar det om elräkningen eller om mat. SVT rapporterade i december om barn som tvingas svälta på skolloven. Att inte ta de berättelserna på allvar är förmätet.

Samtidigt slår ni på Uppdrag Granskning helt från er kritiken. Utan att alls problematisera ert budskap skapar ni en debatt som lägger all skuld på familjer med försörjningsstöd eller väldigt låg inkomst. Inte på Socialtjänsten eller den politiska elit som är ansvarig, utan på de barn som får ta smällen för ett samhälle där klyftorna ökar.

Har du funderat på vad som händer när journalister väljer att granska de som är utsatta istället för att granska makten? När ni struntar i vad regeringens skattesänkningar inneburit för alla de människor som inte har råd att köpa sig en privat sjukförsäkring? Eller hur de över en halv miljon svenskar som har lämnat a-kassan på grund av Alliansens avgiftshöjning drabbas? Eller hur elever får ta smällen när nedskärningar i skolan får finansiera riskkapitalbolag och läx-rut?

Det är inte utan att man undrar vad som ligger bakom din drivkraft att sparka nedåt.

Lästips till dig:
Alla fattiga barn går inte i trasiga skor
Rädda Barnen kommenterar Uppdrag Granskning
Fattigskolan

Välkommen till Stockholm (om ett decennium typ)

Funderar du på att flytta till Stockholm? Eller är du redan stockholmare och börjar bli sugen på att flytta hemifrån? Ingen brådska, ställ dig i kön och återkom om en sisådär sju, åtta år.

Idag skriver SvD om de rekordlånga bostadsköerna. Förra året stod nästan 400 000 människor i kö hos  Stockholms stads bostadsförmedling. Och det är inte bara i innerstan som man får vänta på en lägenhet. Vill du till exempel bo i förorten Bredäng så får du vänta nästan åtta år. Har du bråttom kan du istället satsa på Farsta som bara har sex års väntetid, eller Tensta som har dryga fem. Är det riktigt akut så rekomenderas istället Handen – den stadsdel som har länets kortaste kö med bara 2,3 år.

De bisarra bostadsköerna är resultatet av att makthavare konsekvent har struntat i att bygga, (annat än eventuellt svindyra bostadsrätter). Naturligtvis får detta ickebyggande konsekvenser. 400 000 människor i bostadskö bara i Stockholm är inte en slump. Det är resultatet av en politik som inte bryr sig om folk har nånstans att bo eller inte. Bostadsbristen blir upp till var och en att lösa efter bästa förmåga.

Alliansregeringens bostadsplan går ut på att bygga så lite som möjligt till så höga priser det bara går. Sen hoppas man på flyttkedjor och osäkra andrahandsboenden. Det är uppenbart att den strategin inte fungerar.

Vila i frid

Första gången jag träffade Lars Werner var för nästan exakt tio år sedan. Våren 2003 fyllde Ung Vänster 100 år. Till vår jubileumskongress i Uppsala var personer som genom åren har betytt mycket för den svenska vänstern inbjudna. CH Hermansson invigde förbundets nya (och nuvarande) fana och under kongressfesten höll Lars Werner tal. Han pratade om förbundets betydelse för Vänsterpartiet. Jag minns inte så mycket från talet, men det viktigaste sitter ännu kvar: känslan av att vara en liten del av en större rörelse. Att vara med i ett förbund som genom historien har betytt mycket för Sverige, och som fortsätter att spela en viktig roll både för samhällsutvecklingen och för vänstern.
Lars Werner gick med i dåvarande SKP under 1950-talet. I sammanlagt nästan 30 år representerade han partiet i riksdagen. Under 18 år, från 1975 till 1993, var han partiordförande för det som senare kom att heta Vänsterpartiet. Men Lars Werner var inte bara aktiv i arbetarrörelsens politiska gren, med sin bakgrund som murare var han också fackligt aktiv.
Hur tackar man någon för ett helt liv i arbetarrörelsens tjänst? Hur sätter man ord på en sådan insats? Är det ens möjligt? Det finns i vart fall inget annat sätt att göra det på, än att framhålla de insatser som Lars Werner gjorde för vänstern i Sverige.
Lars Werner var partiordföranden som fortsatte förnyelsen av partiet till ett modernt vänsterparti. Men det konstaterandet ger inte en helt rättvisande bild. Werner var också en av de drivande bakom förnyelsen. Tillsammans med många andra kamrater författade han ett kritiskt brev till den dåvarande partiledningen, i vilket man väckte kraven på förnyelse. Partiet skulle bli en självständig kraft, både i förhållande till andra kommunistiska partier men också i relation till den svenska socialdemokratin. En utveckling av partiet som sedan blev verklighet. Under 1950-talet var vårt parti hårt ansatt och visade tecken till att förstelna. Utan förnyelsen av Vänsterpartiet hade vår möjlighet att fortsätta spela en viktig roll för arbetarrörelsen varit liten.
Lars Werner var muraren som blev partiordförande. Med en tydlig klasskompass, förankringen i arbetarrörelsen och med sitt jordnära sätt blev han en av Vänsterpartiets mest populära företrädare någonsin. Precis som många har konstaterat idag, är det ingen partiledare, för något parti, som har varit ett större dragplåster. Lars Werner gick hem i stugorna och gjorde avtryck i större kretsar än vad partiet självmant lyckades åstadkomma.
Sista gången jag träffade Lars Werner var i samband med att partiet gratulerade CH Hermansson på hans 95-årsdag. Idag är det många som har berättat om Werners lite bullriga humor, en humor som alltid präglades av självdistans. Den har jag också upplevt. Under hösten 2011 arbetade Ung Vänsters bokförlag Nixon med att ge ut Hans Arvidssons bok om Syninge kursgård. I det projektet var också Lars Werner inblandad. När vi skulle ha möte och kom in i förbundscentralens mötesrum, som tidigare var partikansliets, utbrast Werner skrattande: ”Här inne har det aldrig fattats något bra beslut.” Det var givetvis inte sant. Många av de bra och viktiga beslut som har fattats i det rummet, var han dessutom själv delaktig i.
Lars Werner blev 77 år och lämnar ett stort tomrum efter sig hos många. Den svenska vänstern har förlorat en av sina stora. Från Ung Vänsters sida lovar vi fortsätta kampen för socialism och människovärde. Idag går våra tanker till Lars Werners familj och anhöriga. Vila i frid.

Lars Werner har gått bort

Under dagen har vi nåtts av det mycket tråkiga beskedet att Vänsterpartiets tidigare partiordförande Lars Werner har gått bort.

– Lars Werner var en folkkär företrädare för Vänsterpartiet och betydde mycket för vänsterns utveckling i Sverige. Vi är många som kommer att sakna honom. Idag går våra tankar till Lars Werners familj och anhöriga, säger Ung Vänsters förbundsordförande Stefan Lindborg.

Lars Werner var partiordförande för Vänsterparitet under perioden 1975-1993.

llllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll

 

För mer information, kontakta pressekreterare Tove Liljeholm på 0725 878 685. 

Nya viktiga kampanjen Riv murarna

Nu lanserar vi i Ung Vänster vår nya och viktiga kampanj Riv murarna. Alla människor har rätt till en fristad.

Sveriges flyktingpolitik är omänsklig och brutal. Människor som riskerar livet på grund av sin religion, sexuella  läggning  eller sina politiska åsikter skickas tillbaka till förföljelse, våld och förtyck. Gamla nekas vård och barn som saknar anhöriga skickas till länder där de inte känner någon alls. Det finns oändligt många berättelser om människor som kastats i fängelse efter utvisningar, om familjer som splittrats och om sjuka som blivit utan behandling. Fallen med AliVugar och Huseiyn är bara några exempel.

EU:s gemensamma migrationspolitik leder till ett byggande av en Fästning Europa, där den inre rörligheten för EU-medborgare sker på bekostnad av andra människors rätt till en fristad.Trots att bara en halv procent av världens  flyktingar söker asyl i Europa har svaret ifrån EU varit strängare kontroller. Med en överstatlig migrationspolitik, ett utbyggt övervakningssamhälle och en brutal gränspolis hålls människor utanför unionens gränser. EU:s flyktingpolitik omöjliggör i praktiken alla lagliga vägar in i Europa, istället utlämnas flyktingar till människosmugglare och tvingas riskera livet för att ta sig hit.

Alla människor  har  rätt  till  en  fristad  undan  våld och förföljelse.  Svensk asylpolitik måste grunda sig på solidaritet  och medmänsklighet.  Flyktingar som kommer till  Sverige ska behandlas som människor, därför kräver vi en human flyktingpolitik – fler måste kunna söka asyl i Sverige och fler måste få stanna.

Läs mer om kampanjen här.

Ung Vänster lanserar flyktingpolitisk kampanj

Riv murarna

Nu lanserar Ung Vänster  den nya  flyktingpolitiska kampanjen Riv murarna.  Fler måste kunna söka asyl i Sverige och fler ska få stanna.

Sveriges flyktingpolitik är omänsklig och brutal. Idag utvisas människor trots skyddsbehov och uppenbara asylskäl. Människor som riskerar livet på grund av sin religion, sexuella läggning eller sina politiska åsikter skickas tillbaka till förföljelse, våld och förtyck. Den europeiska unionen bygger murarna allt högre mot omvärlden och det blir allt svårare för människor att ens ta sig till Sverige för att söka asyl.

– Det är hög tid att bryta EU:s makt över svensk flyktingpolitik. För den som är på flykt måst det finnas lagliga vägar in till Europa, och just därför kräver vi att Fästning Europa rivs. Sveriges flyktingpolitik ska bygga på solidaritet. Flyktingar som kommer hit ska behandlas som människor och alla som är i behov av skydd ska få stanna, säger Stefan Lindborg, Ung Vänsters ordförande

Ung Vänster  står för en generös migrationspolitik som grundar sig på medmänsklighet och solidaritet. Alla människor har rätt till en fristad. Kampanjen Riv murarna kommer under våren att drivas av klubbar och distrikt över hela landet.

Läs mer om kampanjen här.

För mer information
Tove Liljeholm
Pressekreterare Ung Vänster
072-587 86 85
08-654 31 00
tove.liljeholm@ungvanster.se

Stefan Lindborg invigde veckokursen 2013

Stefan Lindborg, veckokursen 2013

Invigningstal på Veckokursen 2013, Bona folkhögskola 2 januari

Kamrater, å förbundsstyrelsens vägnar vill jag hälsa er välkomna till Bona folkhögskola och till Ung Vänsters veckokurs.

Veckokursen är något utav det finaste förbundet har. Den är en av våra viktigaste institutioner och en tradition i början av varje år. Det här är vi vässar argumenten spetsiga, lär oss bygga klubben starkare och träffar kamrater från hela landet. Det är på veckokursen som man blir ung vänstrare på riktigt, under långa föreläsningar och under sena nätter i coopet. Så ta tillvara på de här dagarna. De är ovärderliga både för dig som aktivist och för förbundet som helhet. Återigen, varmt välkomna till veckokursen.

* * * * *

Kamrater, vårt förbund samlas till veckokurs i en brytningstid. Kapitalismen visar tydligare än någonsin sin oförmåga till att uppfylla mänsklighetens grundläggande behov. I krishanteringens namn döms miljoner människor till arbetslöshet. Inte för att det skulle saknas arbetsuppgifter, inte heller för att deras arbete inte behövs, utan enbart för att det är nödvändigt för att upprätthålla företagens vinster. Medan bankernas spekulation garanteras, har välfärden satts på svältkur. Med nedskärningar, privatiseringar och fortsatt marknadsanpassning urholkas vanligt folks rättigheter. Bort från krisen finns två vägar, antingen ett brutaliserat nyliberalt projekt eller en öppnad dörr för en progressiv utveckling, där kapitalet trängs tillbaka och arbetarklassens villkor förbättras.

En kapitalism som inte ständigt expanderar är omöjlig, men omöjlig är också den ständigt expanderande kapitalismen. Rovdriften på, inte bara vår miljö, utan på det som utgör själva förutsättningarna för mänskligt liv, är en direkt konsekvens av ett ekonomiskt system där vinstmaximering konsekvent sätts i första rummet. Mänskligheten har bara några år på sig att få koldioxidutsläppen att minska, för att också undvika klimatkatastrofens mest ödesdigra effekter.

Vi lever i allra högsta grad i en brytningstid, och vi måste bestämma vägen framåt.

Kamrat, du kanske frågar dig: På vilket sätt rör det här mig? Vad kan vi där hemma i vår klubb göra? Du kanske misstror. Kanske känner du inte att en förändring – oavsett hur nödvändig den än må vara – faktiskt också är möjlig? Men kom ihåg: Det har aldrig funnits några andra än sådana som du som har förändrat världen. Ingen progressiv förändring, ingen reform som har omfördelat makt och rikedomar, har varit möjlig utan att människor, människor som du och jag, har organiserat sig och tillsammans krävt förändring. Ung Vänster är Sveriges viktigaste vänsterkraft. Vi går i första ledet och vi kräver förändring.

* * * * *

Kamrater, strax innan jul skrev Stefan Koskinen från arbetsgivarorganisationen Almega, om det han kallar för ”den söndercurlade 80-talsgenerationen”. Debatten handlade om ungas otrygga villkor på arbetsmarknaden, om hur visstidsanställningar ersätter fasta jobb och om vad den ständiga stressen och pressen gör med människor.

Så här skriver Koskinen:

”Det är inte så att jag påstår att 80-talisterna består av lata skateboardåkare. Snarare är jag förvånad över att de är så oförberedda på den verklighet de möter i arbetslivet.”

Felet finns alltså inte på arbetsmarknaden. Inte i den högerpolitik som skapar och upprätthåller otryggheten. Inte hos de arbetsgivare som utnyttjar unga som slit och släng-varor. I en strukturlös politisk debatt görs samhällsproblem till individuella. Pallar du inte trycket är det dig det är fel på. Vår generation sägs vara bortskämd, söndercurlad och oförberedd på verkligheten. Problemet är, enligt arbetsgivarna, inte de otrygga villkoren, problemet är vår oförmåga till att stå ut med dem.

Medan högern och näringslivet sjunger otrygghetens lovsång, läser jag ur Jenny Wrangborgs dikt ”Den som bråkar får gå”:

när platschefen gått hem
vänder de sig till mig
”Det där du sa om rasterna, stämmer det verkligen?”
de säger det lågt, nästan viskande
och vi prövar orden som aldrig blivit uttalade förut

gömmer kollektivavtalet under följesedlarna

när någon plötsligt ropar från serveringen

det är Sverige 1918

det är Sverige 2010

inga segrar är ännu vunna

Kamrater, politik har aldrig handlat om att ha olika bra idéer. Politik handlar istället om att olika intressen står mot varandra. Vårt intresse av trygga jobb, jobb som inte sliter ut oss och jobb till löner som går att leva på. Arbetsgivarnas intresse av en arbetsmarknad, där ingen sitter säker och där den som bråkar får gå. I den kampen har vi valt sida, och det har också Almega gjort.

Den som beskriver ungdomar som söndercurlade och bortskämda, saknar helt förankring i verkligheten. Vi är generation otrygg. Vår rätt till trygga livsvillkor har satts på undantag till förmån för bonusar åt börsbolagsdirektörerna. Vi har under lång tid fått ta långt mer skit än vad vi förtjänar. Det är nog med det nu. Vi ska ha fasta jobb med löner som går att leva på, en skola utan privata vinster och en lägenhet när vi flyttar hemifrån. Vi skickar notan till Danderyd, till Askim och till Vellinge, för vi förtjänar bättre än att vara generation otrygg.

* * * * *

Kamrater, i en tid där det politiska etablissemanget försöker tiga ihjäl, inte bara feminismen, utan också tjejers villkor i stort, fortsätter Ung Vänster spela en avgörande roll i den feministiska kampen. Vår reaktion på feminismens backlash har inte varit att vända oss inåt, utan istället har vi intensifierat vårt arbete för att riva ned könsmaktsordningen. Tack vare vår unika feministiska praktik, är Ung Vänster utan tvekan Sveriges viktigaste feministiska kraft.

Vi har vårt feministiska självförsvar, som på ett direkt sätt förändrar livet för unga tjejer. Självförsvaret ger självförtroende, känslan att man är värd att försvara och verktygen för att slå tillbaka. Under de här dagarna på Bona, börjar vi utbildningen av 35 nya feministiska vardagshjältar.

Vi har vårt arbete med systrar på stan. Över hela Sverige har tjejer i vårt förbund nattvandrat på festivaler och på stadsfester. Alla ni är och har varit ett viktigt stöd för dem som just då behöver det som allra mest.

Vi startar jämställdhetsgrupper, har en medveten internfeministisk strategi och tar varje tillfälle som ges för att bjuda motstånd mot de maktstrukturer som konsekvent underordnar tjejer.

Kamrater, vi har all anledning att vara stolta över Ung Vänsters roll i den feministiska kampen.

* * * * *

Vår flyktingpolitik grundas i det avgörande principiella ställningstagandet: alla människor har rätt till en fristad. Det är en utgångspunkt, som står i bjärt kontrast till dagens omänskliga och brutala flyktingpolitik. Sverige utvisar personer som har uppenbara skyddsbehov, vi sätter utvisningshotade bakom lås och bom och vi genomför massdeportationer till krigshärjade länder. Runt EU byggs murarna allt högre och utanför Fästning Europas gränser dör människor som är på flykt från förtryck. Det är en kall och cynisk politik, som undergräver rätten till asyl och som förvägrar människor en fristad.

Här på veckokursen lanserar Ung Vänster vår nya nationella kampanj, ”Riv murarna”. Det är hög tid att bryta EU:s makt över svensk flyktingpolitik. För den som är på flykt måst det finnas lagliga vägar in till Europa, och just därför kräver vi att Fästning Europa rivs. Sveriges flyktingpolitik ska bygga på solidaritet. Flyktingar som kommer hit ska behandlas som människor och alla som är i behov av skydd ska få stanna. Ung Vänster kräver ett stopp för massutvisningspolitiken, vi kräver amnesti åt papperslösa och vi kräver att Sverige avbryter deportationerna till Irak och Afghanistan. Ung Vänster försvarar rätten till asyl och vi står upp för alla människors rätt till en fristad.

Kamrater, i en tid där rasistiska och reaktionära krafter vinner mark i Europa ökar kraven på en hårdare flyktingpolitik. I tider när fascistiska medborgargarden mobiliserar i Ungern, när romer trakasseras i Italien och när grekiska nazister misshandlar invandrare, då krävs det röster som aldrig backar en millimeter i kampen mot rasism. I tider där alltför många sviker, är det vänsterns historiska uppgift att vara de som konsekvent står upp för människovärdet. Vårt krav på en mänsklig flyktingpolitik är en bärande del i vår antirasistiska strategi.

Ung Vänster är en självklar del av flyktingrörelsen. Vi står inte stilla vid sidan om och tittar på när grundläggande mänskliga rättigheter kränks. Vi vägrar acceptera en utveckling där rasistiska problemformuleringar normaliseras och tillåts bli utgångspunkten för den politiska debatten. Vi är de som går från ord till handling, som deltar i blockader mot utvisningar och som samlar in pengar till Fristadsfonden. Vi är de som går i första ledet i kampen mot rasism.

* * * * *

Kamrater, årets veckokurs samlas under parollen ”Vår storlek är vår styrka” – och inget kunde vara mer sant än det. Ingen förändring har någonsin varit möjlig, utan att människor har organiserat sig och tillsammans ställt krav.  Ung Vänster förtjänar att vara en större organisation, vi behöver vara fler för att också kunna bli starkare. Fler medlemmar, och fler klubbar. Det är vårt enda sätt att faktiskt göra skillnad.

Kamrat, framför dig har du fyra dagar med minnen som du alltid kommer att bära med dig. Fyra dagar med intressanta föredrag, fyllda med viktiga diskussioner, med öppen scen och med oändligt långa matköer i coopet. Fyra dagar med värme, gemenskap och med vänner för livet. Fyra dagar då vi tillsammans bygger Ung Vänster till en starkare kraft för förändring. Vi har stora utmaningar framför oss, men ett förbund som håller ihop kommer alltid att fixa det.

Nu kör vi igång veckokursen!

Veckokursen drar snart igång

Onsdagen den 2 januari går startskottet för Ung Vänsters veckokurs. Hundratals medlemmar från hela landet kommer att samlas i Motala för att lära sig om hur man organiserar kampanjer, snackar ner högern och hur man bygger sin klubb starkare.

På årets veckokurs lanseras också förbundets asylpolitiska vårkampanj, för en mänsklig flyktingpolitik och mot Sveriges och EU:s höga murar. Veckokursen kommer att innehålla en presentation av det nya kampanjmaterialet och kampanjupplägget. Det kommer bjudas på faktaspäckade föredrag om Sveriges och EU:s inhumana flyktingpolitik och om våra krav för att fler ska få stanna.

Det kommer även att hållas föredrag med konkreta tips och strategiutveckling för klubbarbetet, om hur vi blir fler och starkare och vad som krävs för att Ung Vänster ska skärpa sin profil. Under veckokursen hålls även en utbildning för blivande instruktörer i feministiskt självförsvar.

Läs mer om veckokursen här.

För mer information
Tove Liljeholm
Pressekreterare Ung Vänster
072-587 86 85
08-654 31 00
tove.liljeholm@ungvanster.se