Det blir fyra år till med Texasgubben vid makten i USA. Dödstraffanhängaren, jämställdhetshataren och kolonialisten från Texas besegrade den inte alls olike John Kerry.
Valutgången är kanske inte så förvånande i ett land där valsystemet handlar om att den som har störst valkassa vinner.
Tvåpartisystemet i USA där likheterna mellan demokrater och republikaner är större och fler än skillnaderna dom emellan är givetvis anledningen till varför halva USA:s befolkning valde att inte rösta. Det är absurt att tala om ett högt valdeltagande eller om demokratisk legitimitet för ett styre när så många aktivt väljer att inte rösta. Valet mellan Kerry eller Bush var mångt och mycket ett val mellan två huvuden på samma kropp. När presidentvalet i ett land endast står mellan en kandidat som Moderata Ungdomsförbundet hyllar, George Bush, och en annan kandidat som Liberala Ungdomsförbundet hyllar, John Kerry, så finns det givetvis ett fundamentalt systemfel.
Samtidigt finns det många starka och levande folkrörelser i USA. Miljörörelser, fredsrörelser, fackföreningar och kvinnorörelser som kämpar och sliter för att stoppa den utveckling som idag pågår i och utanför USA. Istället för att tillmötesgå dessa rörelser så vänder sig George Bush mot sin s k bas bestående av storfinans och oljebolag.
Fyra år till med George Bush innebär fortsatt stora försämringar i de sociala skyddsnäten i USA. Strypgreppet om löntagarna på arbetsmarknaden kommer dras åt ytterliggare och dom människor som slås ut i detta brutala klassamhälle får på sannolika skäl leva en del av sina liv i något av Bush alla fängelser. I en valkampanj där republikanernas mantra varit att staten inte ska lägga sig i den enskildes privatliv så kommer nu de fortsatta reaktionära antiabortlagstiftningarna att gälla och praktiseras, dödstraffet likaså samt diskrimineringen av homosexuella. George Bush fortsätter att pressa USA ljusår tillbaka i historien.
Under sina fyra gångna år vid makten har den galna Texasgubben inlett fullskaliga angreppskrig mot två av världens fattigaste länder. Det har gjorts i skarp strid mot folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Samma president som menar att abort är mord är samtidigt ansvarig för ett lemlästande och folkmord utan dess like. Sedan ”maktöverlämnandet” (i praktiken maktbehållandet) i Irak har andelen amerikanska trupper ökat och ockupationen tilltagit. Trupperna skjuter på demonstranter som kräver sitt lands frihet och oberoende. Trupperna förnedrar och trakasserar dagligen irakiska familjer med godtyckliga husrannsakningar och arresteringar. Trupperna har gjort tortyr och inlåsning av ockupationskritiska irakier till regel. Det koloniala tankesättet och praktiken känns igen. Med Bush är en fortsättning garanterad.
En president som inte bara anser sig vara guds utsända ledare för USA, utan för hela världen, borde kanske få sitt mandat prövat i global skala. I alla fall borde åtminstone folket i Irak och Afghanistan få en reell möjlighet att påverka vem som sitter vid rodret i Vita Huset eftersom USAs president tydligen anser sig ha rätten att bestämma hur just Irak och Afghanistan ska styras. Men att låta ”barbarerna” eller ”vildarna”, för att använda Per Ahlmarks termer, få rösta skulle säkerligen betraktas som en eftergift för ”ondskan” eller terrorn.
När Irak och Afghanistan bombats bort och ockuperats står fler länder på tur. Ett kommande krig mot Iran är inte en omöjlighet. En militär invasion och ockupation av Kuba finns till och med nedskriven i detalj. Miamihögern har i åratal beskyllt Bush för att vara för flat mot Kuba. De har krävt handling och demonstrerat under parollen ” Iraq today- Cuba Tomorrow”. En regelrätt kolonisation planeras därför där det kubanska samhället fullständigt ska kastas över ända för att bli en amerikansk lydstat under Bush. Detta planeras och diskuteras utan att nästan någon makthavare i världen reagerar eller protesterar. Ifall Kuba, eller något annat land, däremot planerade detsamma mot USA skulle givetvis ett ramaskri bryta ut och världens ledare skulle sluta upp bakom Texasgubben.
George Bush kan må hända tack vare kampanjresurser i miljardklassen och en förljugen retorik vinna val i USA, men i en folkomröstning i resten av världen skulle han förlora stort. De folk vars länder han har bombat sönder, privatiserat och ockuperat skulle rösta mot honom. De folk vars länder som styrs av korrupta regimer som George Bush göder med ekonomiska och militära medel skulle rösta mot honom. Alla de människor som över hela jorden ser igenom de lögner som Irakkriget genomförs i skulle rösta mot honom. Valnederlaget skulle bejublas och firas i alla världens städer som den indiska författaren Arundathi Roy en gång skrev. Vad exakt är det Göran Persson menar är så underskattat och fascinerande med denna president?
Jonas Lindberg, ledamot av Ung Vänsters verkställande utskott