Så inga tvivel uppstår – Vänsterpartiet står kvar

Lasse Ohly slår fast i dagens Expressen att (v) inte kommer att följa efter miljöpartiet till den EU-positiva sidan.

And the winner is…

… Karl Erik Lagerlöf, som precis seglade upp i toppen på listan över mina favoritgenerallöjtnanter! Motivering? Läs detta.

Vill man in i värmen så vill man

Ja, så kan man säga om Miljöpartiets senaste utspel. Först var det ett galet förslag om a-kassan med målet att sänka facket och nu överger partiet sitt krav på utträde ur EU, för miljöns skull! Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Jag väljer nog att göra både och. Gråta för miljöpartiets väljare, och en annan miljöpartist i EU-nämnden, som vid det här laget känner sig hellurade och skratta gör jag åt en partiledning som säljer ut hjärtefråga efter hjärtefråga för att förbereda sig för ett maktövertagande. Kritiken internt låter inte vänta på sig.

Sedan tidigare har Miljöpartiet gett sitt medgivande till svenskt militär närvaro i Afghanistan och därmed anslutit sig till den samsyn av kolonialt slag som finns mellan borgerliga partier och socialdemokraterna kring utrikespolitiken. Att Miljöpartiet spelar på just högerns planhalva är tydligt, i synnerhet när det gäller frågor som välfärd, facket och arbetsmarknad. Det förklarar ju också varför man sitter med i borgerliga majoriteter i över hälften av kommunerna där partiet har mandat. Och nu vill alltså Wetterstrand och Eriksson in i stugvärmen, på riktigt. Sverige ska inte lämna EU. Hejdå, Miljöpartiet! Det var trevligt att råkas!

I grunden handlar förstås utspelet inte om miljövurmande utan om att uppfylla krav ställda av Socialdemokratin på en framtida regeringspartner. I det avseendet kan nog många tycka att Miljöpartiets ledning gör ett smart drag. Det kan hända att Sahlin ger dem en klapp på axeln men i slutändan kommer Miljöpartiet att stämplas som ett maktkramande parti som är berett att ge upp hjärtefrågor och vallöften för att ta plats i en framtida regering. Det är olyckligt, inte för att jag för en sekund bryr mig om Miljöpartiet, utan för att jag en sådan här dag tycker synd om dem som lade sin röst på partiet.

Andra som skrivit om Miljöpartiets utspel är Jens Holm, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet. Hans dom lyder så här,

”Miljön är ett av skälen till att hon har bytt fot. Jag håller inte med. Jag har svårt att ha särskilt mycket fördragsamhet med en av de få organisationer i världen som kan tvinga länder att försämra sin miljöpolitik. I EU är marknadskraven överordnade miljö- och folkhälsa. Ett enskilt medlemsland får inte ha en mer progressiv lagstiftning på områden som kan komma i strid med den inre marknaden. Och detta omfattar dessvärre en gigantisk mängd områden.”

Glöm inte att läsa de exempel Jens Holm tar upp. Det gäller hårdare utsläppskrav som vi måste införa i Sverige men som EU sätter stopp för. Holm nämner också kemikalielagen REACH som hindrar länder som vill gå före i lagstiftning rörande kamikalier. Och så förstås, EU:s klimatpolitik som börjar och slutar med misslyckandet som heter utsläppsrätter och handel med dessa.

Det är också värt att nämna att Vaxholmsfallet har satt fart på debatten om EU, i synnerhet inom Socialdemokratin och fackföreningsrörelsen. En arbetarrörelsen som vill skapa ett alternativ till den borgerliga politiska och ekonomiska offensiven måste inse att EU-bygget och det nya Lissabonfördraget kommer inte bara flytta mer makt och beslutanderätt till byråkrater och tjäntemän på överstatlig nivå men också cementera en högerpolitik som står på en marknadsfundamentalistisk och därmed antifacklig grund. Att Miljöpartiet lämnar sitt krav bevisar ännu en gång att Sverige har två vänsterpartier i riksdagen och inte tre.

Politisk trovärdighet stavas att stå för och försvara sina ståndpunkter, i synnerhet om man har gått till val på dem. Opportunism stavas Miljöpartiet.

För dig som lade din röst på Miljöpartiet men som nu djupt ångrar dig, finns det tröst! Aktivera dig i Vänsterpartiets kampanj Fråga folket!

Kort och gott

Ett sakligt och bra svar på Per Ströms vanföreställningar om feminismens ställning i svensk media.

Välkommen till Hebron – Missa inte!

Ikväll sänder SVT Dokumentär ”Välkommen till Hebron”, en dokumentär som följer 17-åriga Leilas liv i det ockuperade Västbanken.

”För de palestinska skolflickorna på Cordobaskolan i staden Hebron på Västbanken är det omöjligt att inte påverkas av den israeliska ockupationen. Skolan ligger nämligen omringad av militära posteringar, taggtråd och religiösa israeliska bosättare. Skolvägen har blivit en förnedringens väg.”

Missa inte!

SVT1 Måndag 11 feb 2008 kl 22.00
SVT1 Söndag 17 feb 2008 kl 14.25

Fråga folket!

När Holland och Frankrike i folkomröstningar 2005 förkastade det ursprungliga förslaget till ny grundlag för EU, uppstod en smärre kris i EU-byråkratin. Ett nytt reformfördrag utarbetades – Lissabonfördraget som idag lanseras som ett helt nytt förslag trots att det till 95% består av samma överföring av makt från medlemsstaterna till olika överstatliga organ som tidigare.

Trots att det franska folket tydligt avvisat denna överstatliga utveckling, ratificerade den franska regeringen reformfördraget i veckan. Det är i sig ett passande tillvägagångssätt för EU-grundlagens genomförande med tanke på dess innehåll, att så tydligt köra över folkomröstningsresultatet. En så omfattande förändring av EU i riktning mot en militariserad superstat måste för att den ska bli verklighet, genomföras över huvudet på i medlemsstaternas folk och i konflikt med deras intressen.

Också i Sverige finns en stark folkopinion mot EU:s överstatliga utveckling där makten förflyttas från folkvalda nationella parlament till jurister i Bryssel. Den har bl.a. tagit sig uttryck genom det rungande nejet i EMU-folkomröstningen. Ett resultat som riskerar att upphävas om den svenska regeringen följer den franskas exempel och ratificerar grundlagen, eftersom den gemensamma valutan är en del av det nya reformfördraget.

Med en europeisk borgerlighet som vädrar morgonluft, är risken uppenbar att den franska regeringens minst sagt nonchalanta inställning till odemokratiska beslut spiller över på andra högerregeringar. Då EU militariseras och den svenska regeringen försöker smyga in oss i NATO måste vi stå upp för vårt nationella självbestämmande och mota tillbaka attackerna på vår gemensamma välfärd.

Men högern ska inte få köra över det svenska folket. Vi ska folkomrösta om EU:s grundlag och vi ska tvinga dem att lyssna på oss.

Uttalandet antaget av Ung Vänsters Förbundsstyrelse
Stockholm 080210

För mer information kontakta:
Ida Gabrielsson, förbundsordförande
0738- 24 12 13, ida@ungvanster.se

En rasistisk reform från en inhuman regering

Regeringen presenterade i veckan den hårdaste skärpningen av svensk flyktingpolitik på många år. Det räcker nu inte att ha lyckats få uppehållstillstånd – för att få återförenas med sin familj krävs både kontinuerlig inkomst och bostad. Detta är ett brott mot Europakonventionen som verkar för att familjer skall ges möjlighet till återförening.

Åren före valet 2006 gick många centerpartister, folkpartister och kristdemokrater sida vid sida med asylgrupper, kyrkor, vänsterpartister och miljöpartister och krävde en human flyktingpolitik. Det dagarna är sedan länge förbi. Nu gör man det istället allt svårare för flyktingar i nöd att söka sig till Sverige. Regeringen bekräftar också främlingsfientliga krafters världsbild genom att förorda hårdare tag mot flyktingar. Att migrationsminister Tobias Billström valde att förlägga sin presskonferens i Landskrona där Sverigedemokraterna har 22 procent av rösterna är inte en slump – man försöker på så sätt vinna över potentiella SD-väljare till sin sida. Det är anmärkningsvärt att regeringen så tydligt anpassar sig till rasisters agenda på det här området.

Regeringens förslag innebär en restriktiv svensk flyktingpolitik som får oerhörda konsekvenser för människor som sökt sig till Sverige på grund av förföljelse och krig. Det är inhumant och cyniskt att förhindra familjemedlemmar från att återförenas. Frågan vi ställer till regeringen är på vilket sätt det blir lättare att få arbete och bostad för att man förhindras att leva med sin familj?

Regeringen utnyttjar flyktingars desperata situation på arbets- och bostadsmarknaden. I praktiken innebär försörjningskravet att människor, i hopp om att återförenas med familjemedlemmar, kommer att pressas till att ta underbetalda, lågkvalificerade arbeten. Detta är en metod för att sänka löner och försämra arbetsvillkor. I slutändan kräver man att flyktingar ska rea ut sig själva för att vinna en grundläggande rättighet, nämligen att leva tillsammans med sina familjer.

Sverige har fällts flest gånger i Europa för brott mot flyktingkonventioner och den svenska regeringen bär det yttersta ansvaret. Låt det inte hända igen! Ung Vänster kräver en human flyktingpolitik.

Uttalande antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 080210

För mer information kontakta:
Ida Gabrielsson, förbundsordförande
0738- 24 12 13, ida@ungvanster.se

Allan Widman (Fp) tar bladet från munnen

Folkpartiets försvarspolitiske talesman Allan Widman tar bladet från munnen i fråga om den svenska försvarspolitikens utveckling, i Svenska Dagbladet idag. Han bekräftar därmed det som vänstern länge har sagt – att vår alliansfrihet alltmer urholkats, till den grad att vi idag kan fråga oss om den fortfarande kan sägas gälla. Det är bra att vi får lite uppriktighet i debatten, vanligtvis brukar ju borgarna ivrigt förneka att så skulle vara fallet. Jag har skrivit om det tidigare.

Widman skriver att Sverige i praktiken redan är med i NATO och att:

”Vår säkerhetspolitiska doktrin är inte längre alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig”

Folkpartiet förespråkar NATO-medlemsskap och i artikeln använder Widman en argumentation som känns igen från debatterna inför EU-medlemsskapet och från ja-sidan under EMU-folkomrösningskampanjen. Det berömda ”in-och-påverka”-argumentet:

”Varför ska inte vi, som redan är medlemmar i praktisk mening, också kunna utöva det politiska inflytande och den större säkerhet som det formella medlemskapet innebär? Vi betalar medlemsavgiften och går på mötena men får inte rösta.”

När det gäller EU, är in-och-påverka-linjen felaktig, men på något plan begriplig. Visst kan man försöka slå i folk att det ska gå att omstöpa denna storfinansens union till ett progressivt freds-och-annat-mys-projekt. Det stämmer inte, men försöka kan man ju. När det gäller NATO blir däremot argumentationen mer sanslös. Kom inte och försök slå i oss att NATO skulle kunna bli en fredens, de mänskliga rättigheternas och säkerhetens organisation, bara vi vore med! Se istället hur militäralliansen i realiteten agerar, hur den styrs av nordamerikanska intressen och används som ett verktyg att upprätthålla dessa.

Widmans artikel är ett svar på en annan artikel, skriven av tre herrar: Lars Bergqvist, ambassadör, Carl Björeman, generallöjtnant och författaren Karl Erik Lagerlöf. De kritiserar den nya svenska försvarspolitiken, med närmandena till NATO och kommande fullskaligt deltagande i EU: s gemensamma utrikes- och försvarspolitik, och det faktum att den genomdrivs utan debatt. De frågar sig:

”Stärks verkligen vår säkerhet, om Sverige hamnar i militär allians med USA? En stunds eftertanke ger nog många av oss ­intrycket att det förhåller sig tvärtom.

Till de möjliga kandidaterna till posten som EU:s ”röst i utrikespolitiska frågor” hör Tony Blair, som med en felaktig uppgift om massförstörelsevapen lyckades få det brittiska folket med sig till den folkrättsvidriga erövringen av Irak, liksom förut till ockupationen av Afghanistan.

Hur många döda har inte den utrikespolitiken kostat – i Irak, Afghanistan och bland civila i London.

Ska ”vi” – verkligen vi – få en gemensam EU-röst i utrikespolitiska frågor förutsätter det att vi har ett ord med i laget, och i så fall ett tungt vägande ord, som förmår representera en majoritet av svenska folket. Chanserna till det är mycket små, i det närmaste obefintliga.”

I stort intressant läsning. Läs här.

Betryggande är i alla fall att Widman och Fp inte ens har sina egna väljare med sig. Omkring 20 % av svenskarna vill se ett inträde i NATO. En inte allt för vild gissning är att många av oss övriga hellre vill se en självständig och värdig svensk utrikespolitik återupprättas.

Regeringen flirtar med rasister

Försörjningskrav ska gälla de flyktingar som tänkt tanken att återförenas med sina familjemedlemmar. Nej, det är inte Danmark eller Frankrike som jag skriver om utan det handlar om den svenska högerregeringens senaste förslag. Förutom i Rosenbad, hölls underdagen också en presskonferens i Landskrona. Ingenting annat hade kunnat förklara regeringens senaste utspel på ett bättre sätt. Att förslaget syftar till att etablera svenska regeringen flyktingpolitik som restriktiv och därmed flirta med Sverigedemokraterna och deras väljare är tydligt. Varför skulle Billström annars ta flyget till Landskrona där Sverigedemokraterna har 22 % i kommunfullmäktige?

Förslaget får enorma konsekvenser för väldigt många människor som på grund av krig och förföljelser inte bara tvingats fly från sina hemländer utan också kommit bort från familjemedlemmar. Förslaget är inhumant och regeringens motivering är cynisk. Att påstå att den svenska flyktingpolitiken trots försörjningskravet är mer liberal än lagstifningen i länder som Danmark och Frankrike är ett tecken på att regeringen vill normalisera europeisk flyktinglagstifning i ett svenskt kontext. Det fruktansvärda förhållandena i EU-landet Grekland är ju välkända (läs här, här och här).

Södetäljes kommunalråd, Anders Lago, säger det bra när han menar att regeringen skuldbelägger asylsökanden och flyktingar istället för att åtgärda problem. Och Rädda Barnens jurist påpekar det centrala problemet med regeringens politik,

”Regeringen borde hellre än att ställa upp nya hinder snarare anstränga sig mer för att se till att familjer som tvingats fly sina hemländer kan hållas samman också under flykten. Alla de hinder som stater som Sverige infört för att stoppa flyktingströmmar gör att familjemedlemmar hamnar i flera olika länder i sin strävan att finna ett effektivt skydd mot förföljelse och krig.”

Kalle Larsson (v) för resonemanget vidare,
”Det är är inte bara en kränkning av flyktingarnas mänskliga rättigheter utan även riktigt dålig integrationspolitik. Jag tror inte att det blir lättare för flyktingar att få ett jobb och en rimlig bostad när de inte får ha sin man, make eller barn hos sig.”

Regeringens utspel syftar inte bara till att stoppa flyktingar från att söka skydd i Sverige men syftar också till att sätta press på de flyktingar som har lyckats ta sig in i fortet Europa. I desperation efter att återförenas med anhöriga och familjemedlemmar, tvingas de ut på en rå arbetsmarknad där låga löner och osäkra anställningar råder. I slutändan, kräver man av flyktingar att rea ut sig själva för att vinna en grundläggande rättighet, nämligen att leva tillsammans med sina familjer. Det är inhumant och det sker i Sverige idag.

Andra länkar: Aftonbladet, SvD1 och SvD2

Varning: otäcka bilder!

Får du också kalla kårar av att se Reinfeldt och Malmström skriva under det nya förslaget till EU-konstitution, a.k.a. ”reformfördraget”?

Haka på kampanjen Fråga Folket då!